Bjäre som jag ser det...

... fortsättning

Och visst var det en match som vi som var där aldrig glömmer. Scen: centercourten i Båstad. Tid: slutet av augusti 1964. Föreställning: Davis Cup Sverige- Australien. Huvudrollsinnehavare: världsettan och nyblivne Wimbledonsegraren Roy Emerson, Australien och det svenska hoppet Jan Erik Lundqvist. Australien hade kommit till Sverige som skyhög favorit. I laget fanns - förutom Emerson - Stolle, Newcombe och Roche. Kapten för detta suveräna DC-lag var den legendariske Harry Hoppman. Den här DC-matchen kom som ”grädde på moset” på en intensiv tennissommar i Båstad. Förutom Swedish Open hade här – under samma sommar - spelats tre(!) DC matcher: Tyskland, Frankrike och Filippinerna. Allt TV-sändes. Svensk tennis gick på högvarv. I centrum för denna svenska tennisyra fanns Båstad. Under hela sommaren hade Båstad dominerat inte bara sportsidorna i tidningarna och TV:s sportsändningar. Sverige gick i tennisfeber. Linjeflyg ordnade extra turer från Stockholm! Spekulationerna före matchen om utgången gick förstås i Australien-favör. Frågan var väl närmast om det skulle bli 5-0 eller om Janne möjligen skulle kunna besegra Fred Stolle i ena singeln.

Klart för den stora MATCHEN
När matchen börjar kl. 12.30 på centercourten är det förstås fullsatt på läktaren. Kungen är på plats. Pressläktaren är fylld. En stor del av svenska folket har bänkat sig framför TV-apparaterna. (På den tiden tittade vi alla på samma kanal…..) Janne Lundqvist skall spela mot världsettan Roy Emerson. Allt är bäddat för stor tennisfest. Bara vädret varit bättre. Det regnade under förmiddagen. När matchen börjar är det ”bara” ett stilla duggregn. Våt bana är något som tydligen gynnar svensken. Janne överraskar nämligen både motståndare och publik – och kanske också sig själv(!) - genom att ta hem första set. 6-2. Men det skulle komma mer. Janne fortsätter att spela mästerligt. Tar även andra set! 6-4 Duggregnet har under tiden upphört. Banan har torkat upp. Emerson får åter fotfäste. Snart är han tillbaka som den fruktade ”tennismaskinen”. Tar tredje set med 6-3 och fjärde med 6-4.

Avgörande set. Spänningen är oliiiidlig.
Dags för avgörande set. Kan Janne vända matchen igen? Det börjar illa. Tre dubbelfel och tappat första game. Men Janne kommer tillbaka. Rycker i ett huj till sig en ledning med 5-2. Emerson servar. Det blir 5-3. Nu har emellertid Janne serven. Nya bollar. Spänningen är olidlig. Janne känner förstås hela svenska folkets tryck på sina axlar. Även om han bara är hälften så nervös som vi som sitter på läktaren är, kan det bli problem. Och det blir problem. Janne börjar med dubbelfel. Men han kommer igen. Snart är ställningen 30-30. Janne är två bollar från seger. Då visar Emerson återigen sin storhet. Han sliter sig ur det gastkramande greppet. Vinner Jannes servegame och sedan sitt eget. Vid 5-5 förstår man att det nog är kört. Mycket riktigt. Emerson tar de återstående gamen. 7-5 i femte set. Efteråt hyllas Janne Lundqvist i pressen: ”Han är snart världens bäste spelare”. Legendariske Bengt Ahlbom skriver att detta är ”det bästa match som någonsin spelats i Sverige”. Resten av DC-matchen blir en uppvisning från Australiens sida. Slut 5-0. Efter denna match kunde Båstad pusta ut efter den i särklass mest intensiva och dramatiska tennissomrar i ortens historia. För den som vill läsa mera om den denna match och om den intensiva tennis-sommaren i Båstad 1964 hänvisas till boken ”Så blev Båstad tennis”. Se under rubriken Böcker.